Jimmy Choo

Den här godbiten är ny i Jimmy Choos nätbutik. Här ligger till och med Askungens glassko i lä. Vem kan få en misslyckad bal i de här skorna? Behövs inte ens någon prins.

Jag älskar Jimmy Choos skor. De flesta är förstås oöverkomliga i pris, men jag har lyckan att äga tre par. Dels de röda bootsen, som jag berättade om i ett tidigare inlägg, som jag fyndade när de var nedsatta med 70 procent. Sedan ett par mules, som jag också köpte på rea, och ett par tofflor som inte var dyrare än att de gick att köpa till ordinarie pris. Det roliga är att de högklackade är otroligt sköna att gå i, trots klackhöjden, vilket också är varför jag gillar dem så mycket, medan tofflorna är rent obekväma. Trodde att jag skulle gå in dem den här sommaren när det var toffelväder i flera månader, men de förblev lika osköna hur mycket jag än gick i dem. Själva tofflorna är tunga och remmarna över fötterna är hårda och ger skavsår. Men det är ju inte för sina tofflor som Jimmy Choo har blivit känd.

Man måste beundra Jimmy Choo, som kom som skomakare från Malaysia till London. 1986 öppnade han en liten skobutik, där han sålde handgjorda skor på beställning. Hans lycka var gjord när prinsessan Diana kom in i butiken och beställde flera par skor, som hon sedan sågs i på bilder som kablades ut över hela världen. Hans skor blev så efterfrågade att han 1990 lanserade Jimmy Choo Ltd, tillsammans med Tamara Mellon, som var redaktör på brittiska Vogue. Hon lånade 150 000 pund från sin pappa (tur med en pappa som har stor plånbok). Pappan behövde aldrig ångra att han lånat ut pengarna. Jimmy Choo har blivit ett av de mest prestigefyllda skovarumärkena. Förra året köptes det av Michael Kors-koncernen för 1,2 miljarder dollar.

Sköna!

Inte lika sköna.